Med hjärta och hjärna!

Tove Oskarsson Henckel

Tove Oskarsson Henckel funderar på medvetna krogval.

Den senaste galna corona-tiden har fått mig att fundera på vilka restauranger jag be- söker och varför. Vissa saker är självklara – som att de serverar god mat, att de har bra service, att maten, människorna och atmosfären känns personlig och genuin samt att de jobbar med fina råvaror. Det här är, för mig, grundstenarna i en fantastisk krogupplevelse. Men något som på senare tid blivit allt viktigare är världen utanför detta. I kölvattnet av pandemin har jag nåtts av rykten om personal som behandlats illa, om märkliga uppsägningar och löner som uteblivit. Branschen har dessutom skakats av skandalen på Operakällaren. I kriser sätts saker på sin spets, och det är nu vi skiljer agnarna från vetet. 

JAG KAN FÖRSTÅS INTE VETA HUR ALLA RESTAURANGER SKÖTER SIN PERSONALPOLITIK, MEN JAGKAN GÖRA ETT ALLVARLIGT FÖRSÖK.

För är maten lika god när du vet att den du stöttar ekonomiskt har dåliga värderingar? Jag är mer på krogen nu än någonsin tidigare. Något jag absolut inte trodde i våras. Jag, precis som många andra, drog öronen åt mig. Blev rädd för vart världen skulle ta vägen – skulle vi alla stå barskrapade och utblottade när vågorna sköljt över oss och försvunnit? Jag vet förstås fortfarande inte hur livet kommer att se ut på andra sidan, men jag bestämde mig ändå för att fortsätta gå på krogen. Dels för att jag älskar det, dels för att jag vill stötta branschen, dels för att det just nu är enklare än nagonsin att få bord. I dessa tider av reflektion har jag också funderat på vad jag har för personliga preferenser. Den vanligaste frågan som folk ställer till mig är: ”Vilken krog tycker du är bäst?” Och mitt ständiga svar har varit: ”Det beror på sammanhanget. Enkelt eller fine dining? Dyrt eller billigt?” Allt för att kunna ge ett svar som passar den undrande. Jag har varit kundorienterad, och det är helt okej, men i framtiden vill jag lägga till ett kriterium i mina val – nämligen hur väl restaurangen tar hand om sina anställda. Jag kan förstås inte veta hur alla restauranger sköter sin personalpolitik, men jag kan göra ett allvarligt försök. Är det stor personalomsäning? Vad har krogen för öppettider? Verkar krögarna sjysta?

Vad har jag hört för rykten? Jag kan gå på vad jag ser och hör – och sedan dra mina egna slutsatser. Och visst, hellre fria än fälla.

Häromdagen satt jag på Adam & Albin och njöt av deras Saturday Salvation. Under februari höll restaurangen stängt på grund av 20.00-restriktioner men varje lördag öppnade de kl 12–20.00 för
à la carte. Detta ville jag förstås prova, för jag tycker att à la carte är ett lysande koncept som jag önskar att fler finkrogar och gäster borde anamma. Hur som helst. Framför mig satt en engelsman som var i Stockholm på jobb, och han ställde frågan: Vilken är din favoritkrog i Stockholm? Och den här gången var jag förberedd. Mannen hade en gedigen lista över krogar han skulle besöka under sin Stockholmsvistelse. Där fanns bland annat Gastrologik, Lilla Ego och Kagges. Jag förstod att han hade bra krogkoll och fick äntligen möjlighet att utöva mitt nya ”Jag-vet-mina-favoritkrogar- och-varför-koncept”.

När jag hade gjort min utläggning om fantastisk mat, service och atmosfär kom slutklämmen:

”Sedan vet jag att de tar väl hand om sin personal. Det är viktigt för mig när jag väljer restaurang.”

Så ta dig en funderare på vilka krogar du väljer att gynna – och om du har svårt att bestämma dig kan du alltid fråga mig.

TOVE OSKARSSON HENCKEL

Gourmet 2-21