Dessa besvärliga matmänniskor!

28. oktober 2015 01:59

Livet leker. Vi kör i 130 på motorvägen mellan italienska Verona och Modena. Gårdagen bjöd på Aperol Spritz och en flaska Masi Rosé på Piazza delle Erbe. GPS:en säger att vi ska vara framme klockan 12:45. Så plötsligt kö. J-vla Italien. Inget händer, vi rör oss ungefär en meter i minuten. En halvtimme senare inser jag att vi inte kommer att hinna i tid. Försöker att andas lugnt och stilla – inte få panik. Blir ändå förbannad på mig själv. Vi borde ha åkt tidigare. Haft större marginal. Självklart att något ska strula nu.
Bordet på Massimo Botturas Osteria Francescana har jag bokat sex veckor tidigare. Lunchen är förstås en av höjdpunkterna på resan. Jag ringer till restaurangen. De säger: Tyvärr, vi kan ta emot er med max en halvtimmes försening.
Nu börjar jag bli nervös. Tur att min kompis som kör bilen är en riktig tuffing. Så snart kön släpper trampar hon på gaspedalen. Jo, vi kör faktiskt i princip lagligt – men otroligt fokuserat. Klockan 13:30 parkerar vi vid utkanten av den vackra lilla staden. Vi småspringer och når ytterdörren en kvart senare. Där står de på rad, restaurangchefen och sommeliererna, och tar emot. Nu tror ni säkert att allt är frid och fröjd. Och det är det – nästan. Vi slår oss ner vid bordet alldeles intill fönstret. Vi pustar ut, dricker lite vatten och gör oss redo att beställa. Restaurangchefen kommer fram och säger: ”Ursäkta, men ni får inte fotografera med en proffskamera härinne. Behöver du foton kan du hämta bilder från vår hemsida.” Han pekar på min systemkamera. Vid övriga bord sitter gäster och fotar med sina kompaktkameror. Senare inser jag att jag missförstått konversationen, för jag tror att jag fått tillåtelse att fota maten väldigt diskret. Det tar inte lång tid innan mannen i den grå kostymen kommer fram till mig igen. Han ställer sig tätt intill och tittar på mig med sträng blick: ”Du får inte fota här. Var vänlig lägg ner kameran nu.” Under en sekund tror jag att han tänker kasta ut mig. Visst, älskar jag att fota, och andra gäster fotar ju ... men det hjälper inte. Mannen har bestämt sig. Däremot får jag tillåtelse att använda mobilkameran. Jag sitter i den sobra matsalen med de stärkta vita dukarna och känner mig lite besvärad. De gråklädda männen serverar oss artigt, och övriga gäster äter förnöjt. Det är tyst och stilla. Jag undrar för en sekund om vi verkligen befinner oss på Massimos restaurang. Han verkar ju så underbar, så livsglad, galen och färggrann. Glädjen över att befinna mig på Osteria Francescana har fått sig en törn. Så ställs en caesarsallad med 22 ingredienser framför mig. Jag tar en tugga, och plötsligt kommer lugnet tillbaka. Smaker, texturer och komplexitet skapar magi. Nästa rätt är fem olika åldrar, temperaturer och texturer av parmesan. Jag äter och glömmer tid och rum. Det finns de som säger att bra service kan förlåta en sämre matupplevelse. Nu vet jag att det också kan vara tvärt om. All stress och irritation är plötsligt borta. Är Massimo Bottura så där galet kreativ som man kan tro? På sidan 48 får du svaret. Där kan du läsa Lars Collins och fotograf Simon Bajadas utförliga reportage om mannen bakom Osteria Francescana

Vi tar dig också med på en spännande resa till Massimos region Emilia-Romagna, som flödar av godbitar som parmigiano reggiano och balsamvinäger. Peter Loewe och Bruno Ehrs reser till matbrigaden på Sicilien, och Anders Melldén botaniserar bland vinerna på Etna. Dessutom ger Tove Nilsson dig spännande recept på temat vilt, och Punk Royale bjuder på ett gäng högst personliga upplevelser. Jo, jag vill också tillägga att idag har jag alltid med mig en väldigt mycket mindre kamera på finkrogen – för jag har absolut inte för avsikt att reta upp ytterligare någon restaurangchef.

Må gott så ses vi i köket!

I senaste numret...


Isabella Morrone, kökchef på Caina, tar oss med till barndomens Apulien.
Visa hela artikeln

Franciacorta – njut av frestande Norditalienskt finbubbel.
Visa hela artikeln

Dubai – följ med på en ovanlig matresa från gatukiosk till lyxkrog.
Visa hela artikeln

Också i senaste numret

Möt Stefan Ekengren, kökschef på Görvälns Slott, som hyllar husmanskosten på sitt alldeles egna vis

Vilt i köket. Tove Nilsson bjuder udda kombinationer på fågel som fasan, ripa och tjäder.

Venedig – vi guidar dig till stadens matpärlor och autentiska vinbarer.

Sök